Att våga söka hjälp

Posted on

I ett par veckor har jag mest varit för mig själv.
Förutom då jag har jobbat och jag kan säga att jag har jobbat kanske lite för mycket de senaste veckorna också.
Men utöver det har jag varit mest ensam, jag har låtit min hjärna få gräva efter svar på alla mina osvarade funderingar.
Gå igenom min barndom, min skolgång, mina giftiga gamla relationer med människor och min egna skeva självsyn.
Och det har gjort fruktansvärt ont och jag har tröstätit, jag har tillåtit mig också få känna för att någonsin kunna ta beslut.

Beslut om att ta mig i första hand, ta hand om min själ och min kropp.
Så förra veckan valde jag att söka hjälp på en professionell nivå för kunna bearbeta det jag har och går igenom.
I form av sorgterapi och längre fram i en kommande djup gående form av kbt-behandling och det tror jag kan vara faktiskt bra för mig.
För jag har fått vara tidigare att prata med både beteendevetare och psykolog genom arbete (pga utbränningen) och skolgången.
Ingen av gångerna var jag redo och ingen av gångerna ville jag gå dit.
Så i dagsläget väntar jag bara att få en tid då det är lång kö, men jag känner mig redo för första gången på 25 år.

Att gå igenom allt det här.
Jag vet att det kommer vara smärtsamt och oerhört upprivande av saker jag har lagt på lock.
Fast jag vet att det kommer vara det bästa för mig och min omgivning och framför allt, min framtida familj.

Efter långa samtal nu med min sambo och mina två bästa vänner så är jag också redo att helhjärtat satsa på kroppen.
Jag är en person där det är allt eller inget, många gånger är det något bra och ibland någonting dåligt.
Men just med kroppen och matmissbruket har legat kopplat till det ovanför men nu när jag ska få hjälp med det,
så kan jag satsa allt på min kropp också. Och den resan är väl den enda resan jag faktiskt ser fram emot.

Mot 2018

Posted on

Hej!

Alla säger 2018 ska bli mitt år, jag säger inte att 2018 ska bli mitt år.
Utan idag ska jag gå bara närmare mot målen som jag vill nå, det spelar ingen roll vilken veckodag det är, månad eller år.
Jag har bara helt enkelt tröttat på att leva så som jag gör och jag måste då ta helt andra vägar för komma dit jag vill.

Målen är så simpla men ändå så det tar tid att utföra dem och göra dem till en vardag.
– Börja jobba i annan bransch.
– Fokusera på mitt skrivande, fortsätta med låttexterna och novellerna.
– Lägga ner mer tid på min hälsa, fysiskt och psykiskt.
– Spendera mer tid med människor som jag tycker om.
– Göra minst 3 saker det här året som jag aldrig gjort förut.
– Inte låta människor trampa på mig och vara den som ligger och slickar sina sår.
– Resa mer och gå på ännu fler konserter.
– Bli snällare mot min kropp för det är bara inse – jag är snygg, stark och stor.
– Fortsätta vara den awesome personen som jag är.
– Sluta skjuta upp saker för de ger mig ångest.
– Säga helt upp kontakten med människor som tar mer än de ger.

Detta låter väl ändå logiskt.
Jag ska väl inte heller krypa under bordet att jag är en sådan människa som fungerar bättre,
om jag har hemmet städat, organiserat och fixat innan jag börjar med allt annat.
Så det är väl där jag börjar, så nu är det dags att börja storstäda lägenheten denna fina söndag.